Påsk i Prag

Glad påsk önskas från ett Prag som bjuder på riktigt aprilväder. Snö, regn men också liter sol.

En tur till havet

Glad påsk

Under påsken glufsar vi svenskar i oss 2000 ton ägg och 6000 ton godis. Jag har bidragit med en liten del av det.
Glad påsk till er alla från oss i Skullalund.

Blommig långfredagspromenad

Påskplanteringar

Påskbiskvier

En biskvi fullmatad med vit choklad och citron får bli årets påskkaka. Enligt receptet skulle  det bli 20 biskvier. Jag gjorde 30 men tycker ändå att de blev för stora eftersom mina bottnar flöt ut. Citronen bryter av fint mot den vita chokladen som jag annars tycker blir lite för söt.
Har
Receptet hittar ni här

Lilla julafton

Ja så känns det nästan som då man får plocka hem lite keramikalster. Ibland hinner jag nästan glömma bort vad jag gjort innan det är skröjbtänt, glaserat och sedan bränt igen. Ja en överraskning, precis som på julafton.

Men nu glömmer vi julen och fokuserar på påsken.

Eller varför inte bisäsongen.

Påskaftonslunch

Efter en skidtur på isen smakar det utmärkt med grillad korv till lunch.

Hjortronsommar?

Regn långfredag har man att vänta en torr sommar och ett bra hjortronår.

Från Bondepraktikan

Långfredag

Långfredagen är den stora sorgens dag, Jesu dödsdag.  I Sverige heter det långfredag eftersom dagen varit lång och besvärlig för Jesus som hängde på korset.

Ordet långfredag finns belagt i svenskan sedan åtminstone 1500-talet, ibland som långefredag eller långafredag. Under 1870-talet klädde sig många i svart. Fram till 1969 fanns ett förbud mot offentliga nöjesetablissemang att hålla öppet. På långfredagen var affärer, restauranger och danslokaler därför stängda. I och med detta präglades dagen av stillhet. Allmän frid skulle råda och traditionen var att man skulle undvika onödiga aktiviteter och måltiderna bestod av enkel mat.

Maten på långfredagen var i äldre tider oftast fisk, särskilt salt sådan som sill, kabeljo eller salt laxrygg; mjölkmat borde undvikas. In i vår tid har det funnits de som avstått från grädde i kaffet på långfredagen. Bland de allmänna svenska långfredagssederna märks risningen: husfadern skulle med ett knippe nyskuret björkris aga sitt husfolk. Den seden utvecklades till en mer allmän ömsesidig och skämtsam risning familjemedlemmarna emellan.

Sist upp ur sängen den här dagen kallades för ”långlaten”.

Från Wikipedia och NE